Fortsättning av mikronäringsämnen
Antioxidanter finns rikligt i frukt & grönsaker. Karotenoiderna (se nedan) zeaxantin och luten är bra mot t ex åldersrelaterade synnedsättning. E- och C-vitamin minskar symptomen på Alzheimers och Parkinson. E-vit och liponsyra förbättrar insulinkänsligheten vid diabetes typ2. Dietär antioxidant är substans som återfinns i maten.
Två typer av antioxidanter: Fett- och vattenlösliga, vilka skyddar på olika platser och olika sätt. De båda samverkar och skyddar varandra. De vattenlösliga antioxidanterna skyddar mest i blodet och cellerna och de fettlösliga antioxidanterna skyddar mest i cellmembranen, hjärnan, nervsystemet och kolesterolet i blodet.
Polyfenoler är ämnen som finns i frukt, grönsaker, nötter, frön, baljväxter m.m och de är alla antioxidanter. Den största gruppen är flavonoiderna som ger något sträv och ibland lite bitter smak och oftast olika röda/orange/gula färger. Rödvin och te rika på dessa.
4000 olika flavonoider har identifierats men det verkar finnas mer. Flavonoider är starkare antioxidanter än de klassiska C- och E-vitaminerna. De kan även öka C-vitaminets effekt. De kan även hämma inflammationer, motverka bakterie- och virusinfektioner och förbättra blodkärlsfunktionen. Olika flavonoider är:
Anthocyanider - finns i bl a: bär, aubergine, druvor, rädisor och rödvin.
Flavoner - (tex luteolin och apigenin) - finns i bla: oliver, kronärtskocka, paprika och citron.
Flavanoler - (tex katekin) - finns i bla: te kakao, vin och äpplen.
Flavonoler - (tex quercetin och rutin) - finns i bla: lök, äpplen, sallad, vin, oliver, purjolök, brysselkål och blomkål.
Flavanoner - (tex narniginin och hesperidin) - finns i bla: skal från citrusfrukt speciellt grapefrukt och cashewnötter.
Vanlig fenol är annars tannin, som finns i tex nötter, druvor och vin. De är bakterie och virushämmande och bra för hjärtat. Verkar förbättra blodkärlen. Koka ej fenoler länge då de även är vattenlösliga. De binder järn och zink. C-vitamin och betakaroten motverkar detta. Fenolernas sex huvudgrupper är:
Hydroxybensoesyra - finns i bla: hallon, tranbär, druvor och nötter
Hydroxycinnamicsyra - finns i bla: gurkmeja, ingefära, ärter, körsbär, sallad och blåbär.
Capsaioin - finns i bla: stark chili.
Proantiocyanider - finns i bla: linser, tranbär, rödvin och kakao.
Reservatrol - finns i bla: jordnötter och rödvin.
Coumarin - finns i bla: fänkål, koriander, morötter och citrusfrukter.
Karotenoider är växtpigment som kan producera A-vit. De skyddar mot cancer, starr, hjärt-kärlsjukdomar, Alzheimers och diabetes typ2. Finns runt 600 olika växter, men bara runt 500 i människans kost. De fettlösliga och de mest kartlagda karotenoiderna är:
Alfa-karoten - finns i bla: röd paprika, morötter, tomater och avokado.
Beta-karoten - finns i bla: paprika, gröna grönsaker och papaya.
Lutein - finns i bla: majs, gröna grönsaker och kiwi.
Zeaxanthin - finns i bla: majs, persika och spenat.
Lykopen - finns i bla: tomater, aprikoser och vattenmelon.
Kryptoxantin - finns i bla: passionsfrukt, röd paprika och nektariner.
Antioxidanter bör helst komma från kolhydrater. Protein som bönor, linser och ärtor är även grönsaker.
Blad innehåller vitaminer, mineraler och antioxidanter. Bambuskott innehåller cyanväte. Lök är mycket nyttigt och hör till alliumväxter och skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar, cancer, astma och skadliga mikrober.
Svamp innehåller gifter. Champinjoner innehåller fenylhydrazin (cancerframkallande) som man kan koka bort lite av.
Livsmedelsverket rek. oss att inte äta för mycket och ofta av champinjoner. Svampar vill nämligen inte bli uppätna, varför de producerar gift.
Xenobiotika är ämnen som man skall se upp med. -> Rötter, frön, skott, bönor. Livsmedelsverket rek. ej mer än 2 msk linfrön/dag. Försiktighet även med hirs, sötpotatis och bambuskott. Lektiner gör att blodkroppar (röda) klumpar ihop sig. Lektiner finns framförallt i potatis, spannmål och baljväxter. Tryckkokning bäst av bönor, linser och ärtor.
Antinutrienter hämmar nedbrytning av protein och kolhydrater. Därför är upptaget av protein från vegetabilier sämre, nämligen 80% baljväxter, 90% vegetabilier medan animaliska proteinslag tas upp till nästan 100%.
Baljväxter innehåller många antinutrienter men även antioxidanter och ämnen mot cancer. Sojabönan innehåller isoflavonoider, vilket hämmar uppkomst av bröst- och prostatacancer. Soja innehåller lunasin, en peptid som hindrar cancerceller att växa. Skyddar även mot hjärt-kärlsjukdomar. Bönor rika på lågglykemiska kolhydrater, protein och fibrer.
Barn skall ej inta gluten frsm till ett års ålder, då tunntarmen utvecklats. Gluten finns i de flesta mjölsorter. Gluten skadar tunntarmen som läcker ut proteinet gliadin i blodet, vilket får immunförsvaret att reagera, därav allergi samt intolerans. Gluten kan påverka (vetelektin) och ligga bakom MS, speciellt i kombination med mjölk. Gluten plus mjölk ökar risken för autism och kost utan dessa kan hjälpa autistiska. Gluten förvärrar och ökar risken för psykiska åkommor samt diabetes typ1, eksem, benskörhet, magbesvär, sköldkörtelproblem, allergier, kronisk hosta plus nästäppa.
Spannmål som är glutenfria: Risnudlar, råris (vitamin- mineral- och antioxidantrika), hirs (ej ofta då det kan orsaka struma), bovete (antioxidantrik, dock många allergiska mot), Amarant (småfrön), Quinoa ( mjöl eller flingor, innehåller även 14% protein och lågt GI), majs.
Mjölk är näringsrikt men innehåller mer än 100 000 olika ämnen med okända egenskaper. Barn har viss halt av enzymet laktas för att spjälka bröstmjölk, men ju äldre man blir ju mindre laktas. Hälften glukos/galaktos i laktos. Laktos tros öka risk för diabetes typ2, även farlig för prostata- och äggstockscancer. Mjölk tycks skydda mot tjock- och ändtarmscancer pga kalciuminnehållet.
Ett typ av mjölkprotein är betakasein och det protein som tycks ligga bakom bla hjärtinfarkt, kärlkramp och diabetes typ1 är betakasein A1.
Betakasein A1 finns rikligt bland våra ko-raser. Mjölk misstänks orsaka hjärtinfarkt, kärlkramp, diabetes typ1, allergi, Parkinson, IBS, MS, autism, reumatism (bra med omega-3 och mindre rött kött) och högt GI (pga att proteinet är rikligt med insulinstimulerande aminosyror). Pga kalcium som ökar fettförbränningen, ej förknippat med övervikt. Kalcium även bra mot benskörhet. Mjölk innehåller muskelbyggande proteiner, speciellt vassle som saknar det immunologiskt aktiva betakaseinet.
Slutord
Orsak till inflammationer är eksem, psoriasis, huvudvärk, PCOS, colon irritable (konstant dålig mage, i detta fall drabbas tjocktarmen medan hela mag- tarmkanalen är drabbad vid IBS), Crohns sjukdom (inflammation i tunntarmen), ulcerös kolit (inflammation i tjocktarmen), astma, reumatism.
Även dålig insulinkänslighet, diabetes typ2 och övervikt anses bero på inflammationer. MS (autoimmun), hjärt-kärlsjukdomar och cancer är kopplade till inflammationer.
Vegetabilier skyddar mot inflammationer genom salicylater (läkemedel mot inflammationer har acetylsalicylsyra). Transfett ökar inflammationer (för lite omega-3 och för mycket omega-6 och transfett är bland det sämsta man kan äta för hälsan). Högt blodtryck är proinflammatoriskt.
Om ni tycker detta var rörigt så förstår jag er. Jag vill dock visa hur fantastiskt nyttigt det är med frukt & grönt plus bär o dyl.
Och speciellt om man blandar för det är färgerna i grönsaker, bär och frukt m.m som är antioxidanterna. Så ju mer färgglad ett äpple är ju mer antioxidanter innehåller det.
Sedan är det blandningen av en massa ämnen som är så effektiv istället för en enskild komponent. Det är tex knappt någon idé att bara köpa ett kosttilskott på tex syntetisk lykopen då naturligt lykopen innehåller andra ämnen samt samverkar med andra ämnen som man ej lyckats kopiera.
Skall jag ändå rek. något tillskott med intressanta element så kika in på www.holistic.se (holistic=helhetssyn mellan kropp & själ).
Ett annat kosttilskott som ALLA bör ta är fiskolja (omega-3). Jag kan inte nog poängtera hur bra det är, men jag kommer ta upp det i kommande inlägg. Jag kör på Eye-q flytande som har dokumenterade effekter och renade från miljögifter.
Uppgifterna ovan om sjukdomars samband har jag fått från läkaren. Staffan Lindeberg, Dr.Weil
Har även hämtat lit. från Fredrik Paulúns bok: modern stenålderskost.
Överig kunskap har jag själv stått för.
Ha det bra i sommar!
/Joakim
Två typer av antioxidanter: Fett- och vattenlösliga, vilka skyddar på olika platser och olika sätt. De båda samverkar och skyddar varandra. De vattenlösliga antioxidanterna skyddar mest i blodet och cellerna och de fettlösliga antioxidanterna skyddar mest i cellmembranen, hjärnan, nervsystemet och kolesterolet i blodet.
Polyfenoler är ämnen som finns i frukt, grönsaker, nötter, frön, baljväxter m.m och de är alla antioxidanter. Den största gruppen är flavonoiderna som ger något sträv och ibland lite bitter smak och oftast olika röda/orange/gula färger. Rödvin och te rika på dessa.
4000 olika flavonoider har identifierats men det verkar finnas mer. Flavonoider är starkare antioxidanter än de klassiska C- och E-vitaminerna. De kan även öka C-vitaminets effekt. De kan även hämma inflammationer, motverka bakterie- och virusinfektioner och förbättra blodkärlsfunktionen. Olika flavonoider är:
Anthocyanider - finns i bl a: bär, aubergine, druvor, rädisor och rödvin.
Flavoner - (tex luteolin och apigenin) - finns i bla: oliver, kronärtskocka, paprika och citron.
Flavanoler - (tex katekin) - finns i bla: te kakao, vin och äpplen.
Flavonoler - (tex quercetin och rutin) - finns i bla: lök, äpplen, sallad, vin, oliver, purjolök, brysselkål och blomkål.
Flavanoner - (tex narniginin och hesperidin) - finns i bla: skal från citrusfrukt speciellt grapefrukt och cashewnötter.
Vanlig fenol är annars tannin, som finns i tex nötter, druvor och vin. De är bakterie och virushämmande och bra för hjärtat. Verkar förbättra blodkärlen. Koka ej fenoler länge då de även är vattenlösliga. De binder järn och zink. C-vitamin och betakaroten motverkar detta. Fenolernas sex huvudgrupper är:
Hydroxybensoesyra - finns i bla: hallon, tranbär, druvor och nötter
Hydroxycinnamicsyra - finns i bla: gurkmeja, ingefära, ärter, körsbär, sallad och blåbär.
Capsaioin - finns i bla: stark chili.
Proantiocyanider - finns i bla: linser, tranbär, rödvin och kakao.
Reservatrol - finns i bla: jordnötter och rödvin.
Coumarin - finns i bla: fänkål, koriander, morötter och citrusfrukter.
Karotenoider är växtpigment som kan producera A-vit. De skyddar mot cancer, starr, hjärt-kärlsjukdomar, Alzheimers och diabetes typ2. Finns runt 600 olika växter, men bara runt 500 i människans kost. De fettlösliga och de mest kartlagda karotenoiderna är:
Alfa-karoten - finns i bla: röd paprika, morötter, tomater och avokado.
Beta-karoten - finns i bla: paprika, gröna grönsaker och papaya.
Lutein - finns i bla: majs, gröna grönsaker och kiwi.
Zeaxanthin - finns i bla: majs, persika och spenat.
Lykopen - finns i bla: tomater, aprikoser och vattenmelon.
Kryptoxantin - finns i bla: passionsfrukt, röd paprika och nektariner.
Antioxidanter bör helst komma från kolhydrater. Protein som bönor, linser och ärtor är även grönsaker.
Blad innehåller vitaminer, mineraler och antioxidanter. Bambuskott innehåller cyanväte. Lök är mycket nyttigt och hör till alliumväxter och skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar, cancer, astma och skadliga mikrober.
Svamp innehåller gifter. Champinjoner innehåller fenylhydrazin (cancerframkallande) som man kan koka bort lite av.
Livsmedelsverket rek. oss att inte äta för mycket och ofta av champinjoner. Svampar vill nämligen inte bli uppätna, varför de producerar gift.
Xenobiotika är ämnen som man skall se upp med. -> Rötter, frön, skott, bönor. Livsmedelsverket rek. ej mer än 2 msk linfrön/dag. Försiktighet även med hirs, sötpotatis och bambuskott. Lektiner gör att blodkroppar (röda) klumpar ihop sig. Lektiner finns framförallt i potatis, spannmål och baljväxter. Tryckkokning bäst av bönor, linser och ärtor.
Antinutrienter hämmar nedbrytning av protein och kolhydrater. Därför är upptaget av protein från vegetabilier sämre, nämligen 80% baljväxter, 90% vegetabilier medan animaliska proteinslag tas upp till nästan 100%.
Baljväxter innehåller många antinutrienter men även antioxidanter och ämnen mot cancer. Sojabönan innehåller isoflavonoider, vilket hämmar uppkomst av bröst- och prostatacancer. Soja innehåller lunasin, en peptid som hindrar cancerceller att växa. Skyddar även mot hjärt-kärlsjukdomar. Bönor rika på lågglykemiska kolhydrater, protein och fibrer.
Barn skall ej inta gluten frsm till ett års ålder, då tunntarmen utvecklats. Gluten finns i de flesta mjölsorter. Gluten skadar tunntarmen som läcker ut proteinet gliadin i blodet, vilket får immunförsvaret att reagera, därav allergi samt intolerans. Gluten kan påverka (vetelektin) och ligga bakom MS, speciellt i kombination med mjölk. Gluten plus mjölk ökar risken för autism och kost utan dessa kan hjälpa autistiska. Gluten förvärrar och ökar risken för psykiska åkommor samt diabetes typ1, eksem, benskörhet, magbesvär, sköldkörtelproblem, allergier, kronisk hosta plus nästäppa.
Spannmål som är glutenfria: Risnudlar, råris (vitamin- mineral- och antioxidantrika), hirs (ej ofta då det kan orsaka struma), bovete (antioxidantrik, dock många allergiska mot), Amarant (småfrön), Quinoa ( mjöl eller flingor, innehåller även 14% protein och lågt GI), majs.
Mjölk är näringsrikt men innehåller mer än 100 000 olika ämnen med okända egenskaper. Barn har viss halt av enzymet laktas för att spjälka bröstmjölk, men ju äldre man blir ju mindre laktas. Hälften glukos/galaktos i laktos. Laktos tros öka risk för diabetes typ2, även farlig för prostata- och äggstockscancer. Mjölk tycks skydda mot tjock- och ändtarmscancer pga kalciuminnehållet.
Ett typ av mjölkprotein är betakasein och det protein som tycks ligga bakom bla hjärtinfarkt, kärlkramp och diabetes typ1 är betakasein A1.
Betakasein A1 finns rikligt bland våra ko-raser. Mjölk misstänks orsaka hjärtinfarkt, kärlkramp, diabetes typ1, allergi, Parkinson, IBS, MS, autism, reumatism (bra med omega-3 och mindre rött kött) och högt GI (pga att proteinet är rikligt med insulinstimulerande aminosyror). Pga kalcium som ökar fettförbränningen, ej förknippat med övervikt. Kalcium även bra mot benskörhet. Mjölk innehåller muskelbyggande proteiner, speciellt vassle som saknar det immunologiskt aktiva betakaseinet.
Slutord
Orsak till inflammationer är eksem, psoriasis, huvudvärk, PCOS, colon irritable (konstant dålig mage, i detta fall drabbas tjocktarmen medan hela mag- tarmkanalen är drabbad vid IBS), Crohns sjukdom (inflammation i tunntarmen), ulcerös kolit (inflammation i tjocktarmen), astma, reumatism.
Även dålig insulinkänslighet, diabetes typ2 och övervikt anses bero på inflammationer. MS (autoimmun), hjärt-kärlsjukdomar och cancer är kopplade till inflammationer.
Vegetabilier skyddar mot inflammationer genom salicylater (läkemedel mot inflammationer har acetylsalicylsyra). Transfett ökar inflammationer (för lite omega-3 och för mycket omega-6 och transfett är bland det sämsta man kan äta för hälsan). Högt blodtryck är proinflammatoriskt.
Om ni tycker detta var rörigt så förstår jag er. Jag vill dock visa hur fantastiskt nyttigt det är med frukt & grönt plus bär o dyl.
Och speciellt om man blandar för det är färgerna i grönsaker, bär och frukt m.m som är antioxidanterna. Så ju mer färgglad ett äpple är ju mer antioxidanter innehåller det.
Sedan är det blandningen av en massa ämnen som är så effektiv istället för en enskild komponent. Det är tex knappt någon idé att bara köpa ett kosttilskott på tex syntetisk lykopen då naturligt lykopen innehåller andra ämnen samt samverkar med andra ämnen som man ej lyckats kopiera.
Skall jag ändå rek. något tillskott med intressanta element så kika in på www.holistic.se (holistic=helhetssyn mellan kropp & själ).
Ett annat kosttilskott som ALLA bör ta är fiskolja (omega-3). Jag kan inte nog poängtera hur bra det är, men jag kommer ta upp det i kommande inlägg. Jag kör på Eye-q flytande som har dokumenterade effekter och renade från miljögifter.
Uppgifterna ovan om sjukdomars samband har jag fått från läkaren. Staffan Lindeberg, Dr.Weil
Har även hämtat lit. från Fredrik Paulúns bok: modern stenålderskost.
Överig kunskap har jag själv stått för.
Ha det bra i sommar!
/Joakim
Kommentarer
Trackback
