Donsoderqvist

Jag lägger härmed upp detta högintressanta klipp om några av världens mest kunniga forskare inom hälsa. Detta ämne visar hur hela kolesterol-begreppet bör skrotas och omdefineras då vi har tolkat det helt galet. Jag kommer presentera en del högaktuella och mycket intressanta inlägg inom utvecklingen av hälsa från ett brett perspektiv hädanefter så håll utkik här på bloggen.
/ Jocke

Kika även på den mycket intressanta videon "Exposing the cholesterol Myth" som vänder upp och ner på hela kolesterol-informationen och dess funktioner. Se länk under bilden.

Det har varit ganska mycket diskussion i Läkartidningen de senaste åren om just jägarkost eller lågkolhydratkost. Det finns ett stort antal referenser till jägarkost som har hänvisats till i Läkartidningen och även andra diskussionsfora.

Vad jag inte förstår är då att framstående forskare och debattörer inom diabetologin verkar vilja förneka denna kunskap. Dessutom är detta med lågkolhydratkost inte ens nytt, det är uråldrig kunskap som människan har ätit i 10 000 generationer (utom den senaste).

Se bara på hur diabetes behandlades för 87 år sedan, två år före insulinets upptäckt. Resultaten var utomordentligt goda och patienterna saknade symtom på sockersjuka. Då var det, med då mer än hundraårig erfarenhet, helt rätt att äta stekt fläsk med gräddstuvad vitkål och liknande kolhydratsnåla maträtter.

Ancel Keys [1] och hans redan 1957 av Yerushalmi och Hilleboe [2, 3] uppdagade forskningsfusk har saboterat mycket i folkhälsoarbetet. Naturliga, både mättade och enkelomättade fetter i alla dess former är något vi tillverkar själva efter behov. Hur kan de då vara skadliga? Som nyfödingar får vi 56 % av all energi i form av fett, nyttigt animaliskt fett. Hur kan något som vi får från första dagen i livet vara skadligt? Hade nyttigt animaliskt fett varit skadligt så hade alla pung- och däggdjur varit utdöda för länge sedan.

Vi vet sedan urminnes tider att kolhydrater och då framför allt fruktos är skadligt för oss i större mängder. Den kost som en björn äter på hösten för att nå ideala idevikten innehåller 60 E% kolhydrater. Det är samma E% kolhydrater som sumobrottare äter för att nå matchvikten. Sedan kommer Livsmedelsverket och rekommenderar oss att äta 60 % av alla kalorier i form av kolhydrater, ett icke essentiellt makronäringsämne. Det blir vid 2 000 kCal per dag tre hundra gram kolhydrater. Vem verkar kunna mest biokemi, fysiologi och hormonlära, björnen och sumobrottaren eller Livsmedelsverket?

Björn Hammarskjöld
barndoktor, Moradoktorn

Referenser
1. Ancel Keys Atherosclerosis: A problem in newer public health. J Mount Sinai Hosp 1953;20:118-39.
2 Yerushalmy J, Hilleboe HE. Fat in the diet and mortality from heart disease. A methodological note. N Y State J Med 1957;57;2343-54.
3 Big Fat Lies (2007) http://www.youtube.com/watch?v=v8WA5wcaHp4

Björn Hammarskjöld

Jag är nog besatt men det kan inte hjälpas. Jag måste få hylla världens kanske bästa band med geniet Mark Knopfler i spetsen (killen spelar liksom utan plektrum).

Sjukt kul bröllop !!!
Grattis Gustav och Sara !!

/ Jocke

Hahahahohohohihihi !!!
Hehe, den blicken Ola hade när han kom ut från Grövelsjön Fjällstation är tamejfan obetalbar.
Kl: 10:30 på förmiddagen ser Ola mig och Matte stå utanför fjällstationen. Ett par sekunder senare innan han fattat att det är vi kommer han till oss och utbrister:
- Vad i helvete gör ni här ???

Därefter åker vi över till Elgå (Norge), går upp på fjället, lägger folköl på kylning i en bäck och avnjuter det fantastiska landskapet på en stor sten. Inget av detta var planerat, vilket gjorde allt så jävla kul. Matte brände sig av solen och ser nu ut som en tomat, hihihiih
.

Föresten grabbar!, här är koordinaterna till den gyllene stenen som jag ej förmådde hitta på fjället men som jag lyckades klura ut hemma i sängen.
Den gyllene stenen på fjället: 62 grader 7' 28" N, 12 grader 0' 45" E
Elgå: 62 grader 9' 48" N, 11 grader 56' 39" E

Från bilen i Elgå upp till gyllene stenen var det alltså 5,7 km och tog 1 timme och 40 minuter. Sammanlagt blev promenaden 11,4 km med en promenadtid på 2 timmar och 40 minuter. Bra jobbat !


Glad och nöjd är jag!

Hoj !!!!!

Om ni undrar varför jag ej framhålligt de mest kända mikronäringsämnena så kräver de ett speciellt inlägg/kapitel.
Jag kommer dock komma till vitaminer & mineraler senare.
Jag kommer dessutom komma till kosttillskott, vilka och varför.
Sedan måste jag bara reservera mig för ett personligt genombrott i kostdjungeln. Jag tror äntligen jag börjar hitta ett samband mellan olika faktorer inom kostvetenskapen och jag kommer med stor entusiasm ägna denna blogg för att vidareutveckla mina teorier.

Nu åker jag och Mathias upp till Grövelsjön för att överaska Ola som ligger i ett tält helt själv på kalfjället med sin bärbara och bredband. En sådan här spontan ide´ som vi bara fick. Impulsresor är rätt skoj. Kika in på facebook där vi säkerligen kommer vara uppkopplade då vi når fram till Ola. Han vet ej att vi kommer men om vi får hans koordinater hittar vi han på fjället via telefonen.

På återseende!!

Antioxidanter finns rikligt i frukt & grönsaker. Karotenoiderna (se nedan) zeaxantin och luten är bra mot t ex åldersrelaterade synnedsättning. E- och C-vitamin minskar symptomen på Alzheimers och Parkinson. E-vit och liponsyra förbättrar insulinkänsligheten vid diabetes typ2. Dietär antioxidant är substans som återfinns i maten.
Två typer av antioxidanter: Fett- och vattenlösliga, vilka skyddar på olika platser och olika sätt. De båda samverkar och skyddar varandra. De vattenlösliga antioxidanterna skyddar mest i blodet och cellerna och de fettlösliga antioxidanterna skyddar mest i cellmembranen, hjärnan, nervsystemet och kolesterolet i blodet.

Polyfenoler är ämnen som finns i frukt, grönsaker, nötter, frön, baljväxter m.m och de är alla antioxidanter. Den största gruppen är flavonoiderna som ger något sträv och ibland lite bitter smak och oftast olika röda/orange/gula färger. Rödvin och te rika på dessa.
4000 olika flavonoider har identifierats men det verkar finnas mer. Flavonoider är starkare antioxidanter än de klassiska C- och E-vitaminerna. De kan även öka C-vitaminets effekt. De kan även hämma inflammationer, motverka bakterie- och virusinfektioner och förbättra blodkärlsfunktionen. Olika flavonoider är:
Anthocyanider - finns i bl a: bär, aubergine, druvor, rädisor och rödvin.
Flavoner - (tex luteolin och apigenin) - finns i bla: oliver, kronärtskocka, paprika och citron.
Flavanoler - (tex katekin) - finns i bla: te kakao, vin och äpplen.
Flavonoler - (tex quercetin och rutin) - finns i bla: lök, äpplen, sallad, vin, oliver, purjolök, brysselkål och blomkål.
Flavanoner - (tex narniginin och hesperidin) - finns i bla: skal från citrusfrukt speciellt grapefrukt och cashewnötter.
Vanlig fenol är annars tannin, som finns i tex nötter, druvor och vin. De är bakterie och virushämmande och bra för hjärtat. Verkar förbättra blodkärlen. Koka ej fenoler länge då de även är vattenlösliga. De binder järn och zink. C-vitamin och betakaroten motverkar detta. Fenolernas sex huvudgrupper är:
Hydroxybensoesyra - finns i bla: hallon, tranbär, druvor och nötter
Hydroxycinnamicsyra - finns i bla: gurkmeja, ingefära, ärter, körsbär, sallad och blåbär.
Capsaioin - finns i bla: stark chili.
Proantiocyanider - finns i bla: linser, tranbär, rödvin och kakao.
Reservatrol - finns i bla: jordnötter och rödvin.
Coumarin - finns i bla: fänkål, koriander, morötter och citrusfrukter.

Karotenoider är växtpigment som kan producera A-vit. De skyddar mot cancer, starr, hjärt-kärlsjukdomar, Alzheimers och diabetes typ2. Finns runt 600 olika växter, men bara runt 500 i människans kost. De fettlösliga och de mest kartlagda karotenoiderna är:
Alfa-karoten - finns i bla: röd paprika, morötter, tomater och avokado.
Beta-karoten - finns i bla: paprika, gröna grönsaker och papaya.
Lutein - finns i bla: majs, gröna grönsaker och kiwi.
Zeaxanthin - finns i bla: majs, persika och spenat.
Lykopen - finns i bla: tomater, aprikoser och vattenmelon.
Kryptoxantin - finns i bla: passionsfrukt, röd paprika och nektariner.

Antioxidanter bör helst komma från kolhydrater. Protein som bönor, linser och ärtor är även grönsaker.
Blad innehåller vitaminer, mineraler och antioxidanter. Bambuskott innehåller cyanväte. Lök är mycket nyttigt och hör till alliumväxter och skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar, cancer, astma och skadliga mikrober.
Svamp innehåller gifter. Champinjoner innehåller fenylhydrazin (cancerframkallande) som man kan koka bort lite av.
Livsmedelsverket rek. oss att inte äta för mycket och ofta av champinjoner. Svampar vill nämligen inte bli uppätna, varför de producerar gift.

Xenobiotika är ämnen som man skall se upp med. -> Rötter, frön, skott, bönor. Livsmedelsverket rek. ej mer än 2 msk linfrön/dag. Försiktighet även med hirs, sötpotatis och bambuskott. Lektiner gör att blodkroppar (röda) klumpar ihop sig. Lektiner finns framförallt i potatis, spannmål och baljväxter. Tryckkokning bäst av bönor, linser och ärtor.

Antinutrienter hämmar nedbrytning av protein och kolhydrater. Därför är upptaget av protein från vegetabilier sämre, nämligen 80% baljväxter, 90% vegetabilier medan animaliska proteinslag tas upp till nästan 100%.
Baljväxter innehåller många antinutrienter men även antioxidanter och ämnen mot cancer. Sojabönan innehåller isoflavonoider, vilket hämmar uppkomst av bröst- och prostatacancer. Soja innehåller lunasin, en peptid som hindrar cancerceller att växa. Skyddar även mot hjärt-kärlsjukdomar. Bönor rika på lågglykemiska kolhydrater, protein och fibrer.

Barn skall ej inta gluten frsm till ett års ålder, då tunntarmen utvecklats. Gluten finns i de flesta mjölsorter. Gluten skadar tunntarmen som läcker ut proteinet gliadin i blodet, vilket får immunförsvaret att reagera, därav allergi samt intolerans. Gluten kan påverka (vetelektin) och ligga bakom MS, speciellt i kombination med mjölk. Gluten plus mjölk ökar risken för autism och kost utan dessa kan hjälpa autistiska. Gluten förvärrar och ökar risken för psykiska åkommor samt diabetes typ1, eksem, benskörhet, magbesvär, sköldkörtelproblem, allergier, kronisk hosta plus nästäppa.
Spannmål som är glutenfria: Risnudlar, råris (vitamin- mineral- och antioxidantrika), hirs (ej ofta då det kan orsaka struma), bovete (antioxidantrik, dock många allergiska mot), Amarant (småfrön), Quinoa ( mjöl eller flingor, innehåller även 14% protein och lågt GI), majs.

Mjölk är näringsrikt men innehåller mer än 100 000 olika ämnen med okända egenskaper. Barn har viss halt av enzymet laktas för att spjälka bröstmjölk, men ju äldre man blir ju mindre laktas. Hälften glukos/galaktos i laktos. Laktos tros öka risk för diabetes typ2, även farlig för prostata- och äggstockscancer. Mjölk tycks skydda mot tjock- och ändtarmscancer pga kalciuminnehållet.
Ett typ av mjölkprotein är betakasein och det protein som tycks ligga bakom bla hjärtinfarkt, kärlkramp och diabetes typ1 är betakasein A1.
Betakasein A1 finns rikligt bland våra ko-raser. Mjölk misstänks orsaka hjärtinfarkt, kärlkramp, diabetes typ1, allergi, Parkinson, IBS, MS, autism, reumatism (bra med omega-3 och mindre rött kött) och högt GI (pga att proteinet är rikligt med insulinstimulerande aminosyror). Pga kalcium som ökar fettförbränningen, ej förknippat med övervikt. Kalcium även bra mot benskörhet. Mjölk innehåller muskelbyggande proteiner, speciellt vassle som saknar det immunologiskt aktiva betakaseinet.

Slutord
Orsak till inflammationer är eksem, psoriasis, huvudvärk, PCOS, colon irritable (konstant dålig mage, i detta fall drabbas tjocktarmen medan hela mag- tarmkanalen är drabbad vid IBS), Crohns sjukdom (inflammation i tunntarmen), ulcerös kolit (inflammation i tjocktarmen), astma, reumatism.
Även dålig insulinkänslighet, diabetes typ2 och övervikt anses bero på inflammationer. MS (autoimmun), hjärt-kärlsjukdomar och cancer är kopplade till inflammationer.
Vegetabilier skyddar mot inflammationer genom salicylater (läkemedel mot inflammationer har acetylsalicylsyra). Transfett ökar inflammationer (för lite omega-3 och för mycket omega-6 och transfett är bland det sämsta man kan äta för hälsan). Högt blodtryck är proinflammatoriskt.

Om ni tycker detta var rörigt så förstår jag er. Jag vill dock visa hur fantastiskt nyttigt det är med frukt & grönt plus bär o dyl.
Och speciellt om man blandar för det är färgerna i grönsaker, bär och frukt m.m som är antioxidanterna. Så ju mer färgglad ett äpple är ju mer antioxidanter innehåller det.
Sedan är det blandningen av en massa ämnen som är så effektiv istället för en enskild komponent. Det är tex knappt någon idé att bara köpa ett kosttilskott på tex syntetisk lykopen då naturligt lykopen innehåller andra ämnen samt samverkar med andra ämnen som man ej lyckats kopiera.

Skall jag ändå rek. något tillskott med intressanta element så kika in på www.holistic.se (holistic=helhetssyn mellan kropp & själ).
Ett annat kosttilskott som ALLA bör ta är fiskolja (omega-3). Jag kan inte nog poängtera hur bra det är, men jag kommer ta upp det i kommande inlägg. Jag kör på Eye-q flytande som har dokumenterade effekter och renade från miljögifter.

Uppgifterna ovan om sjukdomars samband har jag fått från läkaren. Staffan Lindeberg, Dr.Weil
Har även hämtat lit. från Fredrik Paulúns bok: modern stenålderskost.
Överig kunskap har jag själv stått för.

Ha det bra i sommar!
/Joakim

Fytoöstrogener är naturliga kemikalier i födan och påverkar våra hormonfunktioner. De tycks ha effekt mot bröst- och prostatacancer, hjärtsjukdomar, benskörhet och klimakteriebesvär. Jag kommer här presentera tre grupper:

1. ISOFLAVONER - finns i t ex sojaprodukter, kikärter, jordnötter, bovete, mungbönor och linser.
2. Coumestrol - finns i t ex mungbönors-, alfalfas och sojabönors groddar.
3. Lignan - finns i t ex råg, körsbär, fullkornsvete, linfrön, malt, sesamfrön, äpplen och broccoli.

Bakterier
Det finns 2-3 kg bakterier i tarmen, ca 400 olika arter. De ämnen som förbättrar tarmens bakterieflora genom att ge bränsle till de goda bakterierna kallas prebioter, medan de bakterier som finns i maten och som kan kolonisera mag- och tarmkanalen kallas probioter. Skadliga bakterier kan ge:
IBS, försämrat immunförsvar, inflammatoriska sjukdomar, infertilitet och missfall.
Probioter tycks ge:
Skydd åt levern, bättre näringsupptag, skydd mot tjocktarmscancer, stärkt immunförsvar och skydd mot sjukdomsalstrande mikroorganismer, bättre tandhälsa, skydd mot urinvägsinfektion, mindre födoämnesallergi genom hjälp till tunntarm, hjälp mot Crohns sjukdom och ulcerös kolit, motverkar förstoppning, lindring mot mild reumatism, lindring av IBS, minskad infektionsbenägenhet, minskad atopisk eksem, bekämpning av magsårsbakterien helicobakter pylori.
Kost rik på t ex vattenlösliga fibrer gynnar de goda bakterierna, medan en kost rik på socker gör motsatsen. Mjölksyrade produkter eller functional food kallas de produkter där bakterier har tillsats.
Bra produkter att köpa i tillskott är:
laktobacillos acidofilus, bifidobakterium bifidum (effektiv probiotika), lactobacillus casei, bacillus ciausii, streptococcus termophilus och streptococcus lactis.

Antinutrienter är ämnen som hämmar nedbrytning av näringsämnen. Då fett skadas av värme bildas polära föreningar och polymerer som har förmåga att höja blodtrycket t ex friterat.

Alkylglycerol är ämnen som liknar omega-3 och finns i hajar och som verkar hämma cancer och minska tumörer samt stimulera immunförsvaret speciellt i kombination med mjölksyrabakterier.

Nötter har enastående fettkvalitet, mättar bra, har lågt glykemiskt index och högt innehåll av vitaminer, mineraler och antioxidanter. Även innehållet av protein och fibrer är mycket bra och bra som mellanmål. Jordnötter har tillsammans med svartpeppar, selleri, alfalfagroddar och vita hattsvampar naturliga toxiner.
Giftiga nötter i små mängder: cashew
Bra nötter: Paranötter, pistagenötter, hasselnötter och valnötter.
Nötter skyddar mot: Gallsten, diabetes typ2, hjärt-kärlsjukdomar, övervikt (vid konsumtion i rimliga mängder), vissa cancerformer samt kan ge längre liv.

Återkommer strax med resten av ämnena i nästa inlägg.
/ Jocke