Kalorier vs Hormoner II
Hej!
Vidareutvecklar härmed rubriken med tesen kalorier. Låt oss titta närmare på ordet kalori. Vad är en kalori?
Kalori och joule är enheter för energi.
En kalori är den mängd energi som går åt för att öka temperaturen på ett gram vatten en grad vid normaltryck, förkortas cal. En joule är den mängd energi som åtgår för att lyfta hundra gram en meter över havsytan, förkortas J. En joule motsvarar ca 4,17 kalorier.
När man mäter energiinnehållet i mat gör man det med hjälp av en så kallad bombkalorimeter. Fungerar som en termos, där utrymmet mellan ytterhöljet och innerhöljet innehåller vatten. Maten man mäter läggs i den torra innerdelen och eldas upp, varvid man mäter temperaturökningen på vattnet. Därför har man använt begreppet kalori väldigt länge nu för att uttrycka mängden energi i mat, men det börjar bli allt mer förlegat. Fysiker använder hellre joule än kalori som enhet för energi, helt enkelt för att joule säger oss mer och är en enhet som går att använda i många andra beräkningar tex arbete som mäts i watt och är detsamma som joule per sekund. All omsättning av energi involverar värme.
Båda dessa enheter håller på att försvinna då de inte säger något om vilken energi som är tillgänglig för kroppen. Snarare berättar de för oss hur mycket vatten de kan värma åt oss i ett slutet system ex termos eller hur mycket energi en maskin skulle kräva för att lyfta en vikt rakt upp. Det säger inget om vilken biologisk energi vi behöver eller gör av med under ett visst arbete.
Lite fakta om energi. Eftersom utvecklingen går framåt så kan vi vänta oss andra enheter i framtiden.
Låt oss titta lite närmare på energin ur ett bioenergiskt perspektiv.
Termodynamikens första lag säger att energin i universum är konstant. Vi kan inte bilda ny energi och vi kan heller inte förgöra energi som redan finns. Det enda vi kan göra med energin är att omvandla den från en sorts energi till en annan.
Termodynamikens andra lag säger att all omvandling av energi alltid sker med värmeförlust.
Andning och förbränning avger ungefär lika mycket värme och koldioxid, därför har man antagit att syrekonsumtionen hos en levande varelse har fått bli samma sak som energiåtgång, vilket stämmer ibland och ibland inte.
Men om vi säger att vi hissar en kloss rakt upp eller drar den uppför en backe till samma höjd, så går det åt lika mycket energi i båda fallen, det är termodynamik. Men om en person springer och en annan styrketränar så så används en annan mängd energi även om vi rent termodynamiskt skulle kunna få exakt samma energiförbrukning i båda fallen. Då måste ju fallet vara att energiåtgången i organismer beror av vilken väg energin tar;
de olika energiprocesserna äger rum i olika delar av våra celler.
Löpning är en aerob idrott och har sitt energisystem, medan kraftidrott är anaerob och har ett annat.
Vid glukosoxidantion blir värmeproduktionen per liter upptaget syre 21,1 kJ.
För fettoxidation är motsvarande siffra 19,6 kJ.
Per liter syre räknat skiljer det således 1,5 kJ (ca sju procent) mellan värmeproduktionen vid glukos- och fettoxidation.
Dock säger detta inget om vilken energi som är tillgänglig för kroppen. Varken kalori eller Joule som enheter kan alltså tala om för oss hur mycket biologisk energi vi behöver eller gör av med under ett visst arbete. Här anser jag att olika typer av energi tillämpas olika i våra cellers mitokondrier beroende på genetiska, metaboliska och evolutionära faktorer och att säga att en kalori in = en kalori ut är att göra det lätt för sig. Funkar hyfsat för många och inte alls för många andra.
Mvh / Jocke
P.S Lite rolig läsning från kända elitidrottare:
http://www.kostdoktorn.se/henrik-dagard-dra-ner-pa-kolhydraterna
http://www.kostdoktorn.se/jonas-colting-om-kolhydratsbluffen
Vidareutvecklar härmed rubriken med tesen kalorier. Låt oss titta närmare på ordet kalori. Vad är en kalori?
Kalori och joule är enheter för energi.
En kalori är den mängd energi som går åt för att öka temperaturen på ett gram vatten en grad vid normaltryck, förkortas cal. En joule är den mängd energi som åtgår för att lyfta hundra gram en meter över havsytan, förkortas J. En joule motsvarar ca 4,17 kalorier.
När man mäter energiinnehållet i mat gör man det med hjälp av en så kallad bombkalorimeter. Fungerar som en termos, där utrymmet mellan ytterhöljet och innerhöljet innehåller vatten. Maten man mäter läggs i den torra innerdelen och eldas upp, varvid man mäter temperaturökningen på vattnet. Därför har man använt begreppet kalori väldigt länge nu för att uttrycka mängden energi i mat, men det börjar bli allt mer förlegat. Fysiker använder hellre joule än kalori som enhet för energi, helt enkelt för att joule säger oss mer och är en enhet som går att använda i många andra beräkningar tex arbete som mäts i watt och är detsamma som joule per sekund. All omsättning av energi involverar värme.
Båda dessa enheter håller på att försvinna då de inte säger något om vilken energi som är tillgänglig för kroppen. Snarare berättar de för oss hur mycket vatten de kan värma åt oss i ett slutet system ex termos eller hur mycket energi en maskin skulle kräva för att lyfta en vikt rakt upp. Det säger inget om vilken biologisk energi vi behöver eller gör av med under ett visst arbete.
Lite fakta om energi. Eftersom utvecklingen går framåt så kan vi vänta oss andra enheter i framtiden.
Låt oss titta lite närmare på energin ur ett bioenergiskt perspektiv.
Termodynamikens första lag säger att energin i universum är konstant. Vi kan inte bilda ny energi och vi kan heller inte förgöra energi som redan finns. Det enda vi kan göra med energin är att omvandla den från en sorts energi till en annan.
Termodynamikens andra lag säger att all omvandling av energi alltid sker med värmeförlust.
Andning och förbränning avger ungefär lika mycket värme och koldioxid, därför har man antagit att syrekonsumtionen hos en levande varelse har fått bli samma sak som energiåtgång, vilket stämmer ibland och ibland inte.
Men om vi säger att vi hissar en kloss rakt upp eller drar den uppför en backe till samma höjd, så går det åt lika mycket energi i båda fallen, det är termodynamik. Men om en person springer och en annan styrketränar så så används en annan mängd energi även om vi rent termodynamiskt skulle kunna få exakt samma energiförbrukning i båda fallen. Då måste ju fallet vara att energiåtgången i organismer beror av vilken väg energin tar;
de olika energiprocesserna äger rum i olika delar av våra celler.
Löpning är en aerob idrott och har sitt energisystem, medan kraftidrott är anaerob och har ett annat.
Vid glukosoxidantion blir värmeproduktionen per liter upptaget syre 21,1 kJ.
För fettoxidation är motsvarande siffra 19,6 kJ.
Per liter syre räknat skiljer det således 1,5 kJ (ca sju procent) mellan värmeproduktionen vid glukos- och fettoxidation.
Dock säger detta inget om vilken energi som är tillgänglig för kroppen. Varken kalori eller Joule som enheter kan alltså tala om för oss hur mycket biologisk energi vi behöver eller gör av med under ett visst arbete. Här anser jag att olika typer av energi tillämpas olika i våra cellers mitokondrier beroende på genetiska, metaboliska och evolutionära faktorer och att säga att en kalori in = en kalori ut är att göra det lätt för sig. Funkar hyfsat för många och inte alls för många andra.
Mvh / Jocke
P.S Lite rolig läsning från kända elitidrottare:
http://www.kostdoktorn.se/henrik-dagard-dra-ner-pa-kolhydraterna
http://www.kostdoktorn.se/jonas-colting-om-kolhydratsbluffen
Kommentarer
Trackback
