Donsoderqvist

ROSENROT


Adaptogener skall motverka bl.a stress.
Jag undrar om någon av er läsare har erfarenhet av adaptogener som rosenrot och om ni tycker att de fungerar.


De tre adaptogenerna jag främst tänker på är:

Treklövern rosenrot, schisandra och rysk rot
Det finns ett tiotal växter som man idag något slarvigt kallar för adaptogener, men de som verkligen lever upp till kriterierna är inte fler än fyra. Tre av dem, rosenrot, schisandra och rysk rot tillhör idag några av våra mest populära kosttillskott.
Rosenrot har en lång tradition i Norden. Den var en av Linnés favoriter bland de nordiska medicinalväxterna och den har också en lång läketradition hos samerna. Det är den adaptogen som ger tydligast effekt på den mentala prestationen, till exempel koncentration, tankeskärpa och upplevelse av glädje. Rosenrot har också den bästa kliniska dokumentationen. Flera studier visar att den hjälper vid trötthet och stress.

Ökar känsligheten
Även balansen av hormoner och signalsubstanser störs vid stress. Kortisol, som aktiverar flykt- och försvarsfunktioner är bra vid kortvarig stress. Men om stressnivån inte sjunker kan avstängningsmekanismen avtrubbas och kortisolpåslaget blir konstant och skadligt.
De psykiska reaktionerna blir trötthet, utmattning, leda och olust. Rosenrot ökar känsligheten hos kroppens viktiga feedbacksystem så att kortisolmängden kan minska i tid. Vi kan återhämta oss och vila, och stresströskeln höjs.
– Stress kan också minska tillängligheten av viktiga signalsubstanser som serotonin och dopamin. Dessa är viktiga för all kommunikation i hjärnan, och påverkar inte minst vår förmåga att känna glädje och sexuell lust. Studier visar att rosenrot tycks öka tillgängligheten och känsligheten för serotonin och dopamin. Resultatet blir ökad glädje, initiativkraft och livslust. Även depression tycks påverkas positivt. Effekten av rosenrot kommer snabbt, ofta redan efter ett par timmar.

Schisandra
Om rosenrot kan kallas för hjärnans normaliserare så kan man kalla schisandra för kroppens. Den har en förmåga att minska fysisk trötthet, öka uthålligheten och påskynda återhämtningen efter ansträngning. I Kina används schisandra framförallt för att ge ökad energi och ork. Men också för att skydda och bevara kroppens organ.
Redan de gamla kineserna ansåg att schisandra är örten som förlänger livet utan att man åldras.
– Med hjälp av vår moderna forskning vet vi nu att schisandra har en skyddande effekt på hjärta, kärl, lever och lungor. Örten verkar stimulerande på det centrala nervsystemet. Schisandra har också visat sig vara antiinflammatorisk, öka blodcirkulationen och höja dopaminnivåerna. Detta ökar den sexuella förmågan och lusten, och minskar nedstämdhet.
Schisandra tas snabbt upp av kroppen. Redan efter 30 minuter finns den ute i de stora organen, inklusive hjärnan. Den stannar också kvar i kroppen länge.
Schisandra hjälper till att bryta ner olika ämnen och skyddar levern mot gifter. Inte minst viktigt för den som tar läkemedel som bryts ner i levern och för den som dricker alkohol. Bättre kondition, mindre mjölksyra och bättre syreupptag står också på schisandras pluskonto.
– Dess positiva inverkan på såväl vanliga motionärer som otränade och elitidrottare har bevisats i flera studier. I en studie kunde man se att intag av schisandra gjorde att vanliga motionärer fick nästan lika höga värden som elitidrottare. Det visar att kroppen blir mer lättränad med hjälp av schisandra, säger Alexander Panossian.

Rysk rot
Traditionellt har rysk rot använts vid till exempel mental- och fysisk trötthet, reumatisk värk, stress och impotens. Rysk rot är antiinflammatorisk och har en positiv effekt på immunförsvaret. Men det är viktigt att komma ihåg att den varken stimulerar eller minskar immunförsvarets effekt.
Den modulerar, varierar det, så att det fungerar mer effektivt beroende på vad det utsätts för. Den adaptogena effekten märker man genom att den hjälper kroppen att hitta ett normalläge. Detta gäller också vid återhämtning efter sjukdomar, allt från enkla förkylningar till allvarligare tillstånd. Rysk rot påskyndar återhämtningen.
Det finns också ett flertal publicerade studier som visar att Rysk rot även har tydlig effekt vid förkylning och influensa. Adaptogenen har visat sig ha antiviral effekt både när det gäller RSV virus och Influensa A (Glatthaar-Saalmuller et al 2001) .
Rysk rot har både en snabb och en långtidsverkande  effekt. Redan efter 30 minuter finns den ute i vävnaderna och 48 timmar efter intaget finns 10 procent av de aktiva substanserna kvar.



Referenser
http://www.naringsmedicinsktidskrift.se/tidigar_frameset.html
Saratikov et al: ”On the effect of salidroside on turnover of catacholamines on brain”, Biological Sciences 6, 1978.
 Brekhman, I.I., dardymov,I.V., ”New substances of plant origin which increase non-specific resistance”. Annual Review of Pharmacology, vol 8 1968.
Tuzov SF. ”Comparative characteristics of the effect of some CNS stimulants on muscular capacity on men”. In: Stimulants of the Central Nervous System, (Saratikov AS, ed.). Tomsk University Publishing Press, Tomsk, pp. 156 161. 1968.
Medicinal Plant Res. (eds. Wagner, H., Hikino, H., Farnsworth, N.R.) Vol. I.
Academic  Press, London, New York, Tokyo 1985, p. 156 – 209.
Shevtsov, V.A et al: ”A randomised trial of two different doses of a SHR-5 Rhodiola rosea extract versus placebo and control of capacity of mental work”. Phytomedicine nr 10 2003.
Spasov, A.A et al: ” A double-blind placebocontrolled pilot study of the stimulating and adaptogenic effect of Rhodiola rosea SHR-5 extract on the fatique of students caused by stress during an examination period with a repeated low-dose regimen.
Phytomedicine nr 7 2000.   
Phytomedicine aug 2005.
Glatthaar-Saslmüller et al: ”Antiviral activity of an extract derived from Siberian ginseng”. Antiviral Research 2001.