Rättelse Biokemi del 2
Jag skrev i inlägget biokemi del 2 http://donsoderqvist.blogg.se/2009/october/bioenergi-del-2.html att Anki Sundins text visar varför en kalori in inte är lika med en kalori ut.
Detta är fel och har ingenting med kalori in - ut att göra. Tack till Jacob Gudiol på www.traningslara.se för att du påpekade detta för mig. Jag skriver därför om hela inlägget efter att nu har studerat termodynamikens lagar närmre.
Till att börja med: Skärpning nu Jocke!! Att skuggläsa sig igenom termodynamik och biokemi är inget att rek om man skall skriva en seriös blogg om kost&hälsa, jag borde veta då jag själv läst fysik, kemi och biologi, och det är inget man skuggläser sig igenom, allrahelst fysik. Med detta sagt så kommer här den korrekta versionen.
Anki Sundin skriver på sin blogg om en kalori verkligen är en kalori och det hon menar är ju förstås energikostnaden för att smälta och metabolisera maten.
http://ngruppen.blogspot.com/2009/10/ar-en-kalori-alltid-en-kalori.html
Jag väljer att ha kvar inlägget (det felaktiga) om biokemi del 2 om ni vill läsa kommentarer, ta del av länkar osv.
Kom bara ihåg att all text förutom Ankis egen är byggd på felaktiga tolkningar från mig:
http://donsoderqvist.blogg.se/2009/october/bioenergi-del-2.html
Ok termodynamikens lagar i kort:
Termodyn. 1:a lag säger att energin i universum är konstant. Vi kan inte bilda ny energi, och vi kan inte heller förgöra energi som redan finns. Det enda vi kan göra med energin är att omvandla den från en sorts energi till en annan.
Termodyn. 2:a lag säger att all omvandling av energi alltid sker med värmeförlust.
Termodynamikens värme-till-rörelse-energi har tillämpats på bioenergetik. Varför ? - Jo för värmeprod. är ett sätt att mäta mängden energi som en individ gör av med. Andning och förbränning avger ungefär lika mycket värme och koldioxid, samt att de är processer som förbrukar syre. På så vis är syreförbr. och värmeprod. sammankopplade.
Termodynamik & Bioenergetik har många gemensamma punkter, men är långt ifrån identiska. Detta har lett till att syrekonsumtion hos en levande varelse har fått bli samma sak som energiåtgång, vilket ibland stämmer men inte i detta fall.
Energin när du tränar, hämtas från ATP som är vår energivaluta. När den kemiska energin i ATP överförs till musklerna för att de ska kunna kontrahera, bryts ATP ner till ADP och fritt fosfat. Dessutom behövs ytterligare energi för att återbilda ATP från ADP och fritt fosfat igen. All denna energi kommer från maten vi äter; kolh, fett och i viss mån protein. Både när vi använder ATP för att kunna röra oss och när ATP återbildas, frigörs värme.
Åter till Anki Sundins inlägg!
Anki förklarar att det är en stor skillnad mellan termodynamik och bioenergetik-det frigörs värme i reaktionens båda håll. En annan skillnad är att bioenergetikens verkningsgrad är olika beroende på vilken väg energin tar. De olika energiprocesserna äger rum i olika delar av våra celler:
Löpning = aerob idrott (syrekrävande för celler)
Kraftidrott = anaerob (celler kan arbeta i syrefattig miljö)
Vid glukosoxidation blir värmeprod. per liter upptaget syre 21,1 kJ (kilojoule)
För fettoxidation är motsvarande siffra 19,6 kJ, skillnaden är 1,5 kJ (ca 7%) per liter syre.
Tilläggas är att oxidation kan ske utan syre för glukos.
Anki skriver att protein ger mindre biologisk energi än kolhydrater och att det skulle kunna vara skälet till att många överviktiga får bra resultat av en högprotein/högfetts-kost, helt enkelt för att de får i sig mindre energi än vi räknar med. Anki nämner dessutom att det finns intressanta effekter på regleringen av aptit, värme samt belöningscentrum (avtagande sug efter sött).
Mängden biologiskt tillgängliga kilokalorier per gram för protein är ca 4 kcal (mängden energi som tillförs kroppen, dvs den energi som kroppen tar upp). Dock är det endast 3,2 kcal som kan användas av kroppen i form av ATP, resterande 0,8 kcal kommer att bli till värme.
Fett ger ca 9,3 kcal per gram.
Kolhydrater ger ca 4,1 kcal per gram.
SLUTORD
När Anki ställer sig frågan om en kalori verkligen är en kalori så är det för att hon efterlyser en enhet som bättre överensstämmer med hur energin från näringsämnena omsätts fysiologiskt, eller TEF = Energikostnaden för att smälta och metabolisera maten.
Nu råkar jag ha läst Anki Sundins bok "Näringslära för kroppsbyggare" och på s.78 så har Anki ett mycket bra förslag som hon kallar Bioule(R).
En Biol (för enkelhetens skull) skulle alltså bli ett mer exakt sätt att betrakta energin i en organism. Briljant!
Att det inte redan finns en sådan definition säger en del om hur relativt ny näringsläran är i vetenskapen.
Kaloridiskutionen (den totala) kommer att fortsätta framöver var så säker. Hittade precis ett gammalt inlägg (bara för att visa hur diskutionen ser ut) där Andreas Eenfeldt (www.kostdoktorn.se) ger sin syn på kaloriförbrukning:
http://kolhydrater.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=633a2614-ecf9-4120-9aea-e44013385a38
Jag själv avvaktar i frågan men kommer följa utvecklingen och tror inte vi har tagit med alla faktorer (såsom hormoner) i beräkningarna beträffande kalorifrågan.
Användbara begrepp i detta inlägg:
Termodynamik (värmekraft) - samlingsbegrepp av energi, effekt och värme.
Bioenergetik = de delar av biokemin och biologin som beskriver hur levande celler tillgodogör sig och utnyttjar energi.
ATP = Adenosintrifosfat (kemisk energikälla som består av protein, adenosin och tre fosfatgrupper)
ADP = Adenosindifosfat (Då ATP omvandlas till ADP frigörs energi vilket är en process som ständigt sker)
Arbete mäts i watt, 1 W = 1 joule (J) per sekund (varför joule är ett mer sanningsenligt begrepp än kalori)
1 kalori (cal) = 4,17 joule (J)
1 kilokalori (kcal) = 1000 kalorier (cal)
1 kilojoule (kJ) = 1000 joule (J)
1 kcal = 4,17 kJ eller 1000 cal = 4170 J
1 MJ (Megajoule) = 1000 kJ = 1000000 (en miljon) J
En kalori är den mängd energi som går åt för att öka temp. på ett gram vatten en grad vid normaltryck.
En joule är den mängd energi som åtgår för att lyfta hundra gram en meter över havsytan.
När man mäter energiinnehållet i mat gör man det med hjälp av en så kallad bombkalorimeter. Förenklat fungerar den som en termos, där utrymmet mellan ytterhöljet och innerhöljet innehåller vatten. Maten man mäter läggs i den torra innerdelen och eldas upp, varvid man mäter temperaturökningen på vattnet.
Mätningar av syrekonsumtion är ett sätt att uppskatta energiåtgång vid fysisk aktivitet. Upptaget av en liter syre översätts ofta till en energiåtgång om 21,1 kJ eller ungefär 5 kcal. Värme får ofta representera mängden energi som åtgår, eftersom all omsättning av energi involverar värme. Syreupptaget är en uppskattning på metabol värmeprod. dvs hur mycket energi du gör av med.
Syreupptag (syreåtgång) är ofta proportionell mot den metabola värmeprod. Undantag är explosiv kraftutveckling som t.ex. 100 meter löpning eller kraft-träning.
EPOC = Syreskuld, excesspost-exercise o2-consumption.
Referenser
Vitaminrevolutionen ISBN 91-46-20419-9
Näringslära för kroppsbyggare ISBN 978-91-633-3992-9
http://ngruppen.blogspot.com/2009/10/ar-en-kalori-alltid-en-kalori.html
Detta är fel och har ingenting med kalori in - ut att göra. Tack till Jacob Gudiol på www.traningslara.se för att du påpekade detta för mig. Jag skriver därför om hela inlägget efter att nu har studerat termodynamikens lagar närmre.
Till att börja med: Skärpning nu Jocke!! Att skuggläsa sig igenom termodynamik och biokemi är inget att rek om man skall skriva en seriös blogg om kost&hälsa, jag borde veta då jag själv läst fysik, kemi och biologi, och det är inget man skuggläser sig igenom, allrahelst fysik. Med detta sagt så kommer här den korrekta versionen.
Anki Sundin skriver på sin blogg om en kalori verkligen är en kalori och det hon menar är ju förstås energikostnaden för att smälta och metabolisera maten.
http://ngruppen.blogspot.com/2009/10/ar-en-kalori-alltid-en-kalori.html
Jag väljer att ha kvar inlägget (det felaktiga) om biokemi del 2 om ni vill läsa kommentarer, ta del av länkar osv.
Kom bara ihåg att all text förutom Ankis egen är byggd på felaktiga tolkningar från mig:
http://donsoderqvist.blogg.se/2009/october/bioenergi-del-2.html
Ok termodynamikens lagar i kort:
Termodyn. 1:a lag säger att energin i universum är konstant. Vi kan inte bilda ny energi, och vi kan inte heller förgöra energi som redan finns. Det enda vi kan göra med energin är att omvandla den från en sorts energi till en annan.
Termodyn. 2:a lag säger att all omvandling av energi alltid sker med värmeförlust.
Termodynamikens värme-till-rörelse-energi har tillämpats på bioenergetik. Varför ? - Jo för värmeprod. är ett sätt att mäta mängden energi som en individ gör av med. Andning och förbränning avger ungefär lika mycket värme och koldioxid, samt att de är processer som förbrukar syre. På så vis är syreförbr. och värmeprod. sammankopplade.
Termodynamik & Bioenergetik har många gemensamma punkter, men är långt ifrån identiska. Detta har lett till att syrekonsumtion hos en levande varelse har fått bli samma sak som energiåtgång, vilket ibland stämmer men inte i detta fall.
Energin när du tränar, hämtas från ATP som är vår energivaluta. När den kemiska energin i ATP överförs till musklerna för att de ska kunna kontrahera, bryts ATP ner till ADP och fritt fosfat. Dessutom behövs ytterligare energi för att återbilda ATP från ADP och fritt fosfat igen. All denna energi kommer från maten vi äter; kolh, fett och i viss mån protein. Både när vi använder ATP för att kunna röra oss och när ATP återbildas, frigörs värme.
Åter till Anki Sundins inlägg!
Anki förklarar att det är en stor skillnad mellan termodynamik och bioenergetik-det frigörs värme i reaktionens båda håll. En annan skillnad är att bioenergetikens verkningsgrad är olika beroende på vilken väg energin tar. De olika energiprocesserna äger rum i olika delar av våra celler:
Löpning = aerob idrott (syrekrävande för celler)
Kraftidrott = anaerob (celler kan arbeta i syrefattig miljö)
Vid glukosoxidation blir värmeprod. per liter upptaget syre 21,1 kJ (kilojoule)
För fettoxidation är motsvarande siffra 19,6 kJ, skillnaden är 1,5 kJ (ca 7%) per liter syre.
Tilläggas är att oxidation kan ske utan syre för glukos.
Anki skriver att protein ger mindre biologisk energi än kolhydrater och att det skulle kunna vara skälet till att många överviktiga får bra resultat av en högprotein/högfetts-kost, helt enkelt för att de får i sig mindre energi än vi räknar med. Anki nämner dessutom att det finns intressanta effekter på regleringen av aptit, värme samt belöningscentrum (avtagande sug efter sött).
Mängden biologiskt tillgängliga kilokalorier per gram för protein är ca 4 kcal (mängden energi som tillförs kroppen, dvs den energi som kroppen tar upp). Dock är det endast 3,2 kcal som kan användas av kroppen i form av ATP, resterande 0,8 kcal kommer att bli till värme.
Fett ger ca 9,3 kcal per gram.
Kolhydrater ger ca 4,1 kcal per gram.
SLUTORD
När Anki ställer sig frågan om en kalori verkligen är en kalori så är det för att hon efterlyser en enhet som bättre överensstämmer med hur energin från näringsämnena omsätts fysiologiskt, eller TEF = Energikostnaden för att smälta och metabolisera maten.
Nu råkar jag ha läst Anki Sundins bok "Näringslära för kroppsbyggare" och på s.78 så har Anki ett mycket bra förslag som hon kallar Bioule(R).
En Biol (för enkelhetens skull) skulle alltså bli ett mer exakt sätt att betrakta energin i en organism. Briljant!
Att det inte redan finns en sådan definition säger en del om hur relativt ny näringsläran är i vetenskapen.
Kaloridiskutionen (den totala) kommer att fortsätta framöver var så säker. Hittade precis ett gammalt inlägg (bara för att visa hur diskutionen ser ut) där Andreas Eenfeldt (www.kostdoktorn.se) ger sin syn på kaloriförbrukning:
http://kolhydrater.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=633a2614-ecf9-4120-9aea-e44013385a38
Jag själv avvaktar i frågan men kommer följa utvecklingen och tror inte vi har tagit med alla faktorer (såsom hormoner) i beräkningarna beträffande kalorifrågan.
Användbara begrepp i detta inlägg:
Termodynamik (värmekraft) - samlingsbegrepp av energi, effekt och värme.
Bioenergetik = de delar av biokemin och biologin som beskriver hur levande celler tillgodogör sig och utnyttjar energi.
ATP = Adenosintrifosfat (kemisk energikälla som består av protein, adenosin och tre fosfatgrupper)
ADP = Adenosindifosfat (Då ATP omvandlas till ADP frigörs energi vilket är en process som ständigt sker)
Arbete mäts i watt, 1 W = 1 joule (J) per sekund (varför joule är ett mer sanningsenligt begrepp än kalori)
1 kalori (cal) = 4,17 joule (J)
1 kilokalori (kcal) = 1000 kalorier (cal)
1 kilojoule (kJ) = 1000 joule (J)
1 kcal = 4,17 kJ eller 1000 cal = 4170 J
1 MJ (Megajoule) = 1000 kJ = 1000000 (en miljon) J
En kalori är den mängd energi som går åt för att öka temp. på ett gram vatten en grad vid normaltryck.
En joule är den mängd energi som åtgår för att lyfta hundra gram en meter över havsytan.
När man mäter energiinnehållet i mat gör man det med hjälp av en så kallad bombkalorimeter. Förenklat fungerar den som en termos, där utrymmet mellan ytterhöljet och innerhöljet innehåller vatten. Maten man mäter läggs i den torra innerdelen och eldas upp, varvid man mäter temperaturökningen på vattnet.
Mätningar av syrekonsumtion är ett sätt att uppskatta energiåtgång vid fysisk aktivitet. Upptaget av en liter syre översätts ofta till en energiåtgång om 21,1 kJ eller ungefär 5 kcal. Värme får ofta representera mängden energi som åtgår, eftersom all omsättning av energi involverar värme. Syreupptaget är en uppskattning på metabol värmeprod. dvs hur mycket energi du gör av med.
Syreupptag (syreåtgång) är ofta proportionell mot den metabola värmeprod. Undantag är explosiv kraftutveckling som t.ex. 100 meter löpning eller kraft-träning.
EPOC = Syreskuld, excesspost-exercise o2-consumption.
Referenser
Vitaminrevolutionen ISBN 91-46-20419-9
Näringslära för kroppsbyggare ISBN 978-91-633-3992-9
http://ngruppen.blogspot.com/2009/10/ar-en-kalori-alltid-en-kalori.html
Kommentarer
Postat av: är
Bra skrivet Jocke!
Trackback
